Hur du tolkar och väljer material för en uppgift återspeglar din förmåga att värdera och granska källor. En källa kan till exempel vara en bok eller ett inlägg på sociala medier. Inom ett akademiskt sammanhang bedöms ofta dina val av källor utifrån vissa kriterier, till exempel att du ska visa förmåga att kritiskt granska eller anta ett källkritiskt förhållningssätt.
Om granskningen av en källa är alltför snabb och intuitiv kan den ”kännas bra” eller ”verka dålig” baserat på fel grunder. Det går till exempel inte att avgöra en källas trovärdighet enbart baserat på dess layout eller gränssnitt.
Det är särskilt viktigt med nogrannhet vid granskning av källor online. En e-resurs (e-bok, vetenskaplig artikel) eller webbisda kan innehålla mycket information, vilket kan leda till att du tappar fokus och missar viktiga uppgifter.
Läser du för snabbt riskerar du att missförstå begrepp eller budskap.
Att ta stöd av särskilda frågor för att granska källor är en vanlig källkritisk metod. Börja med frågan ”Vad är det för typ av källa?” eftersom det påverkar vilken information du bör leta efter och granska. För att få svar på frågorna eller för att verifiera uppgifter kan du behöva söka upp information. Metoden kallas för lateral läsning.
VAD? – Vilken typ av källa? Innehåll?
VEM? – Eller vilka, ligger bakom?
UTGIVARE? – Förlag? Enskild person? Myndighet?
GRANSKNING? – Har kvaliteten bedömts?
AKTUALITET? – När publicerdes informationen? Fortfarande relevant?
SPRÅK & REFERENSER? – Informellt? Akademiskt? Personliga åsikter? Baserad på forskning?
I sista steget är det dags att avgöra om du vill använda källan. Utöver att källan kan behöva uppfylla vissa kriterier utifrån din uppgift (till exempel år, källtyp, studiedesign) ska valet vara relevant för ditt ämne och gå att motivera.
Ställ dig frågorna:
Vad behöver jag använda källan till?
Passar källan mitt syfte eller det jag vill belysa?
